Helsidesannons

  Denna sida använder cookies. Läs mer om detta och hur vi hanterar personuppgifter här. GDPR
Start Kontakt Forum Gästboken Nyheter Logga in


Dammsäkerhet

Under 50- och 60 talet var byggandet av stora kraftverksdammar som mest omfattande i Sverige. Samtliga dammar som då byggdes dimensionerades efter den tidens krav och riktlinjer som gällde för dammsäkerhet. Idag, efter nya kunskaper om metrologi och hydrologi, gäller nya krav och riktlinjer.

Arbete med dammsäkerhet är något som för vattenkraftsproducenter är under ständig fokus. Dammägare måste enligt miljöbalken ha en ordnad tillsyn över sina dammar. Ägarna är skyldiga att underhålla en damm så att det inte uppkommer skada för allmänna eller särskilda intressen genom ändringar i vattenförhållandena.

Dammsäkerhet är ett samspel mellan naturen, tekniken och den mänskliga faktorn. Vad som görs vid dammsäkerhetsarbete är att minimera sannolikheten för att en olycka ska uppkomma, och därmed skador på människor, infrastruktur och natur.
Under sensommaren och hösten 1983 var det höga flöden i mellersta Norrland. Detta föranledde till att Vattenregleringsföretagen i Indalsälven beställde en utredning av SMHI om risken för stora flöden under tider då regleringsmagasinen kan vara fyllda. SMHI kom med ett yttrande i juni 1984 som sade att många av regleringsmagasinens tappningsförmåga kunde vara otillräcklig. Resultaten granskades också av norsk expertis som kom fram till samma sak samt rekommenderade en utredning. Våren 1985 bildade SMHI och vattenkraftsindustrin en kommitté, Flödeskommittén, med uppgift att utarbeta förslag till riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden vid dammar. Kommittén hade även till uppgift att överväga i vilken utsträckning befintliga kraftverks vattenvägar får medräknas i avbördningsförmågan, vilka överdämningar som kan tolereras vid extrema flöden, samt i vilken utsträckning flöden kan dämpas genom ändrad vattenhushållning.

1990 var Flödeskommitténs rapport klar och den visar att nästan alla svenska dammar är underdimensionerade med avseende på extremflöde.

Tidigare fanns inga normer utan det vanliga sättet var att utifrån det högst uppmätta flödet lägga på en säkerhetsmarginal på 10-20 %. Under september 1985 ledde en period av intensiv nederbörd till att ett 30-tal mindre dammar rasade.
1997 antog kraftföretagen RIDAS – Kraftföretagens riktlinjer för dammsäkerhet. Detta är en rapport i vilken gemensamma rekommendationer för dammsäkerhetsarbete tagits fram så att kraftföretagen och myndigheterna ska kunna se över sina dammar, reparera samt utföra tillfredställande säkerhetstillsyn.

”Med dammsäkerhet avses främst säkerhet mot uppkomst av okontrollerad utströmning från magasinet, som kan medföra skador i dammens närhet och nedströms därom.” ur RIDAS
Efter dagens ökade kunskaper om meteorologi och hydrologi har man fått kännedom om att vattenflöden kan bli högre än vad som tidigare beräknats. Därför genomför i dag kraftbolagen åtgärder för att höja säkerheten på dammarna.
Enligt RIDAS ska dammar genomgå fördjupade dammsäkerhetsutvärderingar kallade FDU. FDU genomförs för att identifiera eventuella svagheter som hänför sig till dammens konstruktion, byggandet eller driften och handhavandet av anläggningen.
Dammsäkerhetsarbetet inriktar sig i första hand på att skydda människors liv och hälsa, men även andra skyddsbehov, som miljö, samhälle och ekonomiska värden, ska skyddas. För att göra detta arbete effektivt klassificeras dammarna med avseende på konsekvenserna av ett dammbrott, se tabellen nedan.

Klassificering av dammar.

Konsekvensklass Konsekvens
1+

Sannolikheten för svår påfrestning på samhället genom den sammanlagda effekten av skadorna nedströms är hög:

  • Förlust/förstörelse/obrukbarhet p.g.a. vattenmassorna av människors liv, många människors hem, kulturmiljö och arbetsplatser
  • Allvarliga störningar i landets elförsörjning
  • Allvarliga störningar i samfärdsel och transporter
  • Förstörelse eller omfattande skador på andra samhällsviktiga anläggningar
  • Förstörelse av betydande miljövärden
  • Mycket stor ekonomisk skada
1

Sannolikheten för förlust av människoliv eller för allvarlig personskada är icke försumbar eller Sannolikheten är beaktansvärd för allvarlig skada på:

  • Viktiga samhällsanläggningar
  • Betydande miljövärde

eller

Hög sannolikhet för:

  • Stor ekonomisk skadegörelse
2

Sannolikheten är icke försumbar för beaktansvärd skada på:

  • Samhällsanläggningar
  • Miljövärde
  • Ekonomisk skadegörelse 3
3 Försumbar risk för
  • beaktansvärd skada på viktig trafikled, viktig dammbyggnad eller jämförlig anläggning
  • allvarlig skada på betydande miljövärde eller annans egendom.

1+ är den allvarligaste klassen, därefter fallande klass ner till 3. Olika dammar i samma anläggning kan ha olika klassningar. Beroende på konsekvensklass avgörs vilka dammsäkerhetskrav som rekommenderas att uppfylla.